Så kan Rusa på användas i en mening
- Då rusa de baklänges, och efter dem kommer en stor sten, som lossnar från dammen och dånande sjunker ner i strömmen.
- Men om han skulle rusa iväg vill jag ha någonting annat än en grimma och ett snöre att styra med.
- Han genomlevde den stunden på nytt, smakade dess sötma, kände blodet rusa genom sina ådror Han hade ägt henne.
- Långsamt linkar jag fram mot henne och hoppas att hon inte ska rusa iväg.
- - Och för mig är det tvärtom just framåt, som tankarna rusa på.
- Hon kunde inte gärna heller rusa ut i köket och fråga vad det blivit av trakteringen.
- Hon hade velat rusa ut och gripa den lilla vid handen, men då kanske hon blivit skrämd.
- • Se björnhonan rusa till attack – Björnjääävel !
- Skuggor flacka i vråarna, krypa skrämda undan och rusa åter fram likt en flock hungriga djur för att förtära ljuslågorna.
- För jag vågade inte rusa för fullt nerför den steniga stigen till bryggan.
- Helst skulle jag vilja rusa fram och släpa henne med mig, så långt bort som möjligt.
- Han svängde hatten som ett segertecken, och hon hörde honom i ilande fart rusa uppför trapporna.
- Då skulle alla rusa till, det skulle bli fasansfullt i vattenporten och på fallrepstrappan.
- Sköterskor och biträden rusa in.
- Hela hopen glupska sparfvar rusa på ; men nu blir den svärmen snopen, när de se en jätte stå med en väldig kroknäbb.
- Hit rusa allt flera, så långt man kan se.
- Det slog back i maskineriet, och hans själsliv började rusa baklänges.
- Barnen väntade bara, att han skulle rusa opp och slå efter dem.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
